Det har varit ett händelserikt spexår. Nu är det över. Jag har blandade känslor inför det hela. Det känns både tomt och skönt och ledsamt. Veckan som gick var fantastisk! Vi ägde på scenen! Vi kom varandra nära och på slutet såhär insåg vi hur grovt jäkla mycket vi faktiskt tycker om varandra.

Efter sista föreställningen på lördag väntade den legendariska spexsittningen. Jag kan ärligt säga att kvällen kvalar in på listan över de bästa jag varit med om! Det kändes lite som studenten all over again. Och alla var så fiiiina.

Och här sjunger vi vår G.U.D-sång som jag vet rörde åtminstone en person till tårar.

Y to the EAH!

Låt: Anyone else but you

Sofia: Jag kan inte fatta att allt gått så fort, och att det till slut faktiskt gick som smort .
Över förväntan måste jag faktiskt säga om.... detta spex.

Annika: Kommer du ihåg hur Felicia blev röööv? Eller hur Åsa blev vår regissör?

Sofia: Allt känns suddigt men det blev en uppsättning... med sting.

Annika: Hur kom det sig att allt redde ut sig till slut? Att vi tillochmed satte vårt sluttjut?
Jag är jävligt tacksam över allting som ni gjort.... för detta spex.

Sofia: Kommer du ihåg när folk hoppa av? Och vilken jävla ångest det gav?

Annika: Vilken tur att Felix, Erik, Afram rädda oss.... detta till trots

Båda: trots att vi klantat oss en ganska stor del

och säkert gjort en en del gudomliga fel.

Är vi väldigt nöjda över att vi löste allt

Sofia: Det känns ballt

Båda:Dudududu.....

Annika: Högström dekorade och djungeln blev till

Sofia: Lange sydde kläder som fick tiden att stå still

Annika: Elias gjorde att allting sa kaaachiiing... ååå allting

Sofia: allting löste sig fast Nisse skippa rep och drack öl istället i ett enda svep

Annika: och fast Love, Strand och Lasse knappt alls var med....på några rep

Sofia: Det löste sig med PR som spred ord över hela vår Södertörnsjord

Annika: Och vi fick ordning på denna spexhord.... och ett lovord

Sofia: lovord vill ge er alla som vart med. Ikväll ska vi fan i mig ligga sked

Båda: Vi ska snacka ananas och jobba på vår fred

Annika: i flera led...

Sofia: Led gjorde vi ibland under spexåret

Annika: Men det var värt det där magsåret

Båda: som detta gett oss i några månaders tid

Sofia: Vila i frid.

Båda:Du du du du du du dudu
Du du du du du du dudu

Imorrn kaffetårar vi och minns denna tid...

Annika: vila i frid.

Båda: Du du du du du du dudu
Du du du du du du dudu
Du du du du du du dudu du

Vila i frid

Sen vankades efterfesten. Och jag säger då det! Vilken jäkla hejbrakadundrarfest! När störningsjouren kommer tre gånger och farbror blå får upplysa en om att festen är slut - ja, då vet man att det varit en riktigt lyckad en.

Dagen efter mådde vi som vi förtjänade. Somliga värre än andra. Men som sagt! Totalvärt det!

Vila i frid SöderSpexet 2010/2011.

Bilder lånade från Julia, Åsa, Leo och Malin.

 

Annika

25 maj 2011 12:57

nu kom allt ett styng av vemod.

 

Åsa

25 maj 2011 12:57

Jag grät när jag re-läste texten också! Sitter och sjunger den för mig själv... I think I'm an addict.

 

Ingemar

25 maj 2011 12:57

de va ju rätt bra röj på den festen såattsäga...

 

Elias

25 maj 2011 12:58

Fint skrivet. Jag saknar helgen.

 

Åsa

25 maj 2011 12:58

Och helgen saknar dig! Nej, jag menar VI saknar dig!

 

Elias

25 maj 2011 12:58

Och dig!

 

Åsa

25 maj 2011 12:59

Jag kan inte sluta läsa inlägget...

 

Sofia

25 maj 2011 12:59

Haha, kanske får snöra upp vår omstartslåt. Jag tror för övrigt jag ska kopa alla kommentarer här och lägga in dem i bloggen så jag hittar dem när jag vill minnas :)

 

Åsa

25 maj 2011 12:59

Jag börjar känna mig löjlig nu, för att jag inser att jag inte kan släppa det... Men när jag satte mig framför datorn idag för att skriva om vindkraft, så kom det här istället:
"Den känslan jag fick av dig, har jag aldrig upplevt förr.
Jag h...ar gått på moln sen jag entrade din dörr.
Det lixom pirrar i magen var gång jag tänker på't
Och i huvudet snurrar vår låt
Tårar rinner längst kinden min
Var gång jag tänker på att jag inte längre är din
Jag vill desperat hålla fast vid allt som var
Se till allt du alltid är kvar
Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna såhär
SöderSpexet 2011, jag tror jag är kär"

 

Sofia

25 maj 2011 13:00

Haha, söt! Vi kommer nästa år igen! You know it babe!

 

Åsa

25 maj 2011 13:00

Dagens 14is dikt avklarad ;) Jag ska maila det där jobbet jag sökte, om jag inte får det så kan ni räkna in mig som kandiderande ersättare :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har bestämt mig för att lägga ner det här. Det innebär ju inte någon dramatisk förändring i och för sig, men jag tänkte ändå göra er uppmärksamma på att jag gör slut med bloggen - här och nu. Mitt liv är fullt av uppdateringar i alla fall och här...

Amsterdam var tamejtusan hundra gånger vackrare än jag föreställt mig. Egentligen har jag bloggat rätt mycket om det redan så jag ids inte riktigt dra hela storyn, men några tidigare opublicerade guldbilder och ett filmklipp kan jag bjucka på! För al...

Crikus tre veckor har passerat och tiden springer förbi som en annan Bolt såhär mot höstkanten.   Sen sist har jag hunnit ta med mig en hel drös 60-talister från kontoret på Iggy Pop. Great success! Jag blev samma vecka varse om att en av 70-t...

             Jag hade tänkt stanna hemma (läs: i norr) typ en och en halv vecka. Det blev en hel vecka till. Man fastnar lätt där. Och jag hade aldrig bytt ut lugnet, korsordslösingen på stugverandan, badtunnebaden, kantarellplockningen, hjo...

En  så kallad lucköppning (man kan lära sig många nya ord av Systembolagets tonårsparlör) och Popkryss på TC med min Partykärna och mysigaste Renlund senare. Kvällen slutade med en morgon och Whiskey soda, käk och Othello hemma hos Nils. Efter det ha...