Hej Sofia!

Det är natten till din födelsedag nu när jag skriver det här, och egentligen är jag kanske lite för trött, men du får leva med att det här brevet kan bli lätt förvirrat.

Jag har tänkt jättelänge på att skriva ett brev till dig. Första gången tanken slog mig var när jag och M cyklade hem från en vattenpipakväll hos dig på Hedlunda. Det var varmt ute, och vi pratade om dig. Och jag har alltid tyckt att om man tycker jäkligt bra om någon så är det klart att man ska säga det, för man blir ju så glad av att höra såna saker! Men ofta blir det liksom aldrig av. Dessutom känns det som att du kanske har lättare att ta åt dig det här om jag skriver ned det än om jag skulle ha sagt det, bara sådär. Hur som helst, jag har ju som sagt tänkt skriva det här länge, och nu när du fyller år och allt, så tänkte jag att nu ska jag ta tag i det. För det jag vill ha sagt är att du är så unik Sofia, och du förtjänar verkligen att höra det.

Du är en sån där människa som man helt enkelt dras till. Jag har aldrig träffat någon som utstrålar så mycket positiv energi som du, och det är som att du alltid är glad och att ingen kan knäcka dig. När jag tänker på dig så är det så mycket stryka jag tänker på. Du är en slags förebild för mig, och på många sätt skulle jag vilja vara mer som du. Det som nästan är mest fascinerande är att verkligen alla känner likadant! Jag menar, hos de allra flesta människorna i ens närhet kan man hitta saker eller sidor som man i vissa lägen kan finna irriterande, det är väl rätt naturligt. Men jag kan inte komma på något sådant hos dig, och jag har aldrig hört någon säga något negativt om dig överhuvudtaget! Alla tycker du är en så grymt härlig tjej! Du är så varm mot alla, och det känns alltid så lätt och naturligt att umgås med dig. Jag är ändå en sådan som har lite halvsvårt att släppa folk nära, men du är en sån som man får kontakt med på en gång.

Jag vet ju att du inte har haft det helt lätt, och vi är nog rätt lika på många sätt. Jag vill bara säga att jag beundrar dig. Jag beundrar dig för att du alltid verkar kunna hålla ryggen rak, och för att du är en sådan person som du är. Du har en sådan energi och glädje som smittar av sig på de i din närhet. Du är unik.

Du behöver inte ta det här på fel sätt. Det är ingen kärleksförklaring :)

För min del känns det lite märkligt och fånigt att ha skrivit det här, och det är lätt att tveka inför att faktiskt ge dig det. Men samtidigt är jag så säker, för som jag sa tidigare, du förtjänar verkligen att få höra det!

Hoppas du får en fin födelsedag, och

GRATTIS!!!

-------------------------------------------------------------------------------

Det här var ett av många fina gamla brev jag hittade när jag sorterade i mina flyttlådor. Jag vet att författaren kommer att läsa det här och jag vill bara säga tack! En sisådär fyra år senare värmer dessa ord fortfarande! Oerhört mycket. Jag saknar dig tjejen.