Efter många om och men blev det film för mig och Anna i går. Vi såg Vicky Cristina Barcelona. Den var helt okej! Men gårdagens mest värda var nog Claes Malmberg i Så ska del låta! När vi inte pressade ner ost och kex till vinet, skrattade vi som små grisar åt denna fantastiska man! Det var gött med en riktig hemmakväll måste jag säga. Det var längesen! 

Ville bara göra er uppmärksamma på att det hos Lou finns en hel del charmerande och smickrande bilder från några av vårens blöta kvällar...

Skoldag och seminarium.

Simning med roomie-Anna och fruktsallad i bastun.

Annas superpannkaka till middag, film och en rejäl dos rödvin. 

Jag och Mikael Nyqvist tränar på samma gym. Vi (LITE) kändiskåta norrlänningar blev smått kissnödiga av detta faktum. Dessutom stod Lars Frölander och Marcus Fagerwall och spejjade på oss när vi så smidigt (NOT) krälade under muskelpasset. I går såg vi hockeylegenden Börje Salming på bion också. Detta är något som gör att jag inte helt osökt kan slänga upp den här skrytbilden.

Jag tog tillsammans med Hanna och hennes simmarkompisar med mig roomie-Anna som gäst på SATS i dag. Tanken var att vi skulle köra body pump, men instruktören var hemma på grund av VAB och ersättaren kunde inte koregrafin, så istället blev det Muskel. Och fy fan vad det kändes! Vi kan likna passledaren vid en yrkesmilitär. Ja, ni förstår.

Efter passet gick vi och tog en lurre (som Hanna så fint uttryckte det) och när vi tryckt i oss varsin hälsotallrick brände vi en massa pengar på schtan. Jag köpte enbart nyttigheter i form av träningskläder, massa frukt och ett mobilt bredband! Men jisses vad fort pengarna rullade i väg.

Vilken dag! Det känns väldigt Stockholm det här.

                                   - Anna Åberg, Vännäs

Läste precis ett blogginlägg som rörde mig till tårar. Min mamma har skrivit om döden och de tragiska olyckor som drabbat Nordmalings ungdomar de senaste åren. Jag kastades verkligen tillbaka till min 15-årsdag då fem handbollstjejer miste livet i en fruktansvärd bilolycka. Livet är inte rättvist i bland.

I söndags avled ännu en ung kille från Nordmaling. 19 år. Han hittades död i sin säng. Det gör så ont. Jag lider verkligen med er som lämnats kvar. I förtvivlan.

Som jag redan nämnt så har jag inget internet hemma (snyltar på annas mobila bredband för tillfället). Jag ska se vad jag kan göra för att årgärda detta imorgon, så att jag snarast kan börja blogga roligt igen. Fram tills dess får ni hålla till godo med några tips på riktigt sevärda filmer. Den förstnämnda var jag och såg på bio med en hög mysiga tjejer i kväll.

Revolutionary Road

Slumdog Millionaire

Seven Pounds

Hej, jag heter Sofia och jag har inget internet hemma. I dag har jag lekt fröken duktig med Marie och suttit och pluggat 4 timmar (effektiv tid) i biblioteket. Sedan har jag kört spinning med Hanna och fått göda upp mig på hennes pärons torsksoppa. Lite så. Shit vad jag måste kirra en lina hem.