Som MesserSchmitt så fint uttryckte det så kommer jag att vara radiostyrd i veckan. Efter en genomgång av tekniken och lite intervjumetodik begav vi oss till Huddinge centrum och körde igång. Vi hade i uppgift att fråga folk på stan vad de önskade sig i julklapp, vad de hade köpt i julklapp och sedan skulle vi försöka styra in dem i ett samtal kring finanskrisen. Det låter ganska simpelt. Det var det inte.

Det är svårare än man kan tro. Personen man intervjuar tar lätt över samtalet och det är en konst att kunna styra, något man som journalist måste kunna. Mina små intervjuer handlade i slutändan oftast om mitt ursprung. Roligast var en gubbe som frågade var jag kom ifrån.

Jag: Nordmaling

Gubben: Jaha, ja, där kände jag en snubbe som var i gummibranschen.

Jag: Jaha, spännande, folk brukar inte känna till orten.

Gubben: Jaja, fast han är ju död nu förstås.

(paus)

Gubben (pekar mot skyltfönstret): En sån där blus funderar jag på att köpa till frugan. Fast jag vet inte om jag duger till det. Svårt att träffa in rätt storlek.

Jag: Ja, den var ju fin.

Gubben (klämmer lite på min arm): Fast du ser ut som en 38:a. Jag har ju varit i branschen själv, för hundra år sen, så lite koll har jag.