I tisdags hölls rättegången mot en 24-årig man misstänkt för grov kvinnofridskänkning, i Södertörns tingsrätt.

   – Han drog in mig i sovrummet, tvingade ner mig på golvet och slet sönder min tröja. Sedan kissade han på mig och gick skrattandes därifrån, berättade den 21-åriga exflickvännen i vittnesmålet. 

    Paret träffades våren 2005 och flyttade tillsammans till Huddinge hösten 2006. De ska efter det ha levt ihop under äktenskapsliknande former fram till november 2008, då kvinnan polisanmälde 24-åringen.

    Åtalet innehåller sju punkter. De första sex handlar om händelser innehållande grovt våld och den sista om det psykiska våldet kvinnan ska ha utsatts för under förhållandet. 24-åringen nekar till alla punkter.
     Mannen är häktad och står åtalad för grov kvinnofridskränkning, alternativt grov fridskränkning. För att kunna dömas för kvinnofridskränkning i Sverige är kravet att parterna ingått äktenskap eller omfattats av sambolagen. Kravet uppfylls inte eftersom kvinnan är gift med en annan man.

  - I maj förra året tvingades jag till att gifta mig med min pojkväns kompis för att denne skulle få uppehållstillstånd i Sverige, säger kvinnan.

Hårdare straff

Åklagaren kräver ett skadestånd på 60 000 kronor och ett års fängelse för den misstänkte. Grov kvinnofridskränkning kan egentligen bara ge upp till sex månaders fängelse, men åklagaren menar att det våld som utövats kan liknas vid grov misshandel som kan ge betydligt högre straff. 24-åringen ska vid ett flertal tillfällen ha dunkat flickvännens huvud i golvet, sparkat, slagit och skallat henne.

   – En gång brände han mig med en cigarett för att jag misslyckats med matlagningen, berättar kvinnan.

   Brännmärket efter cigaretten uppmärksammades i rättsläkarens undersökning.

    – Det innebär inte att det är den misstänkte som gjort det, menar försvarsadvokaten.

    Rättsläkaren dokumenterade även ärr på kvinnans handleder och hon medger att hon skurit sig själv.  

Inte vågat anmäla

Polisen har under 2007 besökt parets lägenhet vid tre tillfällen. Det är oklart vem som larmat, men flickan säger att det måste ha varit en granne som hört oljud. Försvarsadvokaten ställer sig frågande till varför kvinnan inte anmält den misstänkte vid något av dessa besök.

   – Jag har inte vågat, säger hon. Han har sagt att han alltid kommer att hitta mig. Därför har jag inte heller vågat lämna honom.

    Vittnen har sett blåmärken på kvinnans överarmar. 24-åringen medger att han många gånger har tagit tag i henne och hållit fast henne för att lugna ner henne.

    - Hon har alltid varit mobbad i skolan och ibland flippar hon ur, jag ville bara lugna henne, säger han.

   24-åringen är känd av polisen sen förut. Kvinnan har tidigare polisanmält en annan expojkvän för misshandel, men förundersökningen lades ner.

   Det finns inga vittnen till våldet och rättsläkarens undersökning utesluter inte att det kan vara någon annan som åsamkat kvinnan skadorna. Ord står mot ord. Domen meddelas den 18 december.

I morse ringde Hanna och väckte mig. Hon tvingade i princip i väg mig till Huddinges simhall. Det var bra och trevligt. Sedan gick vi på restaurangen Primos. Jag åt en fiskgryta att dö för!

När jag kom hem kände jag mig som en mindre levande. Jag kanske är allergisk mot motion? Hur som helst dunkade huvudet värre än en djungeltrumma så jag har kurerat mig med lite alvedon och whiskeyglögg som Anna bjussat på.

Skrivit klart rättegångsreferatet har jag också gjort. Publicerar det här inom kort. Ni får gärna säga till om ni hittar några insmygna stavnings- eller syftningsfel. Inlämningen är inte förrän imorgon nämligen. Tips på en bra rubrik vore också toppen! (Jag är rubrikhandikappad.)